Räddningstjänst

1. Med IR-kameran skannar räddningsledaren silo matarskruv och rörledning för att därefter kunna fastställa brandpåverkan och brandspridning utan att behöva öppna upp i silo och byggnadskonstruktion.
2. Skärsläckare sätts in i den nedre delen av silo för att minska brandspridning och skapa ångkudde i den tomma övre delen av silon och undanröja risk för tändning.
3. Punkteringen sker från 2 sidor av silosidan, ca 1-1,5 min per sida. Effekt märks av att vattenånga läcker ut från silotoppen. Med IR-kameran registreras temperaturminskning i den undre delen av silon.
4. Punktering från topposition av silo ner i den tomma toppdelen för att säkra av och ytterligare sänka temperaturen innan silotoppen öppnas via en lucka i toppen.
5. När en påtaglig temperatursänkning har registreras tas beslut att öppna toppluckan.
6. Genom toppluckan begjuts bränsledepån via dimstrålrör och 42 mm slang. En inblandning av 0.3 % A-skum Silvex ökar vattnets förmåga att tränga ner i bränslemassan.'
7. IR-kameran används nu till att följa sänkningen an temperatur även nere i pannrum och rörsystem. Rörsystem demonteras efter att släckningen är slutförd.

Insatsen var effektiv och snabb mycket tack vare tillgång till utrustning för snabb lokalisering av brand och brandspridning IR-kameran var här ovärderlig. Snabbt kunde åtgärder sättas in för att minska brandspridning i silon och angränsande rörsystem.

Skärsläckaren sattes snabbt in genom mantelytan ovanför brandpåverkad flis, detta skapade en sänkning av temperatur och brandspridning. Effekten blev snabb och högst märkbar i silotopp och i display på IR-kameran. Åtgärder kunde därefter genomföras på ett säkert sätt utan att äventyra säkerheten för brandpersonalen under resterande del av insatsen.

I samband med punktering av sidomantel och punktering av topp på silon arbetade operatör och säkerhetsman i par vid handlansen för att möjliggöra längre perioder av skär- och släckinsats. Det rekyltryck som normalt är ca 15 kg kunde på detta sätt fördelas på 2 operatörer. Insatsen pågick i ca 2,5 timmar totalt, vilket får betecknas som ovanligt kort tid vid denna sort av typbrand.

Efter släckningen kunde silon tömmas på sitt innehåll dagen efter och återfylldes med ny träflis. Enligt uppgifter till räddningstjänster kunde industrins pannsystem återstarta inom 24 timmar.

Det har inträffat brand i denna siloanläggning tidigare där konventionell släckning med strålrör användes. Under eftersläckning och bevakningsarbetet anlitade företaget vid detta tillfälle extern hjälp från säkerhetsföretag. Tidigare insats pågick under nästan 1 veckas tid. Driftavbrott reparation och återstart tog mer än 10 dagar.

jämförelse med nuvarande insats kan vi konstatera en högst påtaglig effektivare metod som här sattes in med hjälp av skärsläckare och IR-kamera.

Anskaffning av skärsläckarutrustning utgör en klart ökad förmåga att snabbt kunna bemästra brandsituationer där brand och brandgaser befinner sig inne i konstruktioner och byggnader. Brandpersonalen kan initialt ibland få svårt att nå in till dolda utrymmen utan att öppna upp eller tränga in från befintliga dörrar luckor och liknande.

Skärsläckaren kan mycket snabbt nå in och påverka situationen där brand och brandgaser snabbt kan förändras och förvärras. Att med lite vatten under superhögtryck nå in skapar ökade möjligheter att trycka tillbaka brandförlopp och möjliggöra släckning från en säker position.